Även i Europa finns flera långa serier, en av ”värstingarna” är CSJ som jag i sällskap med ett gäng andra geocachare från Göteborgstrakten gav oss på under perioden 31 mars till 9 april (övriga stannade ytterligare ett par dagar). CSJ är en blandning av bilcaching och vandring. Kvaliteten på burkarna är genomgående hög, PET rör med enhetligt utformade loggböcker samt några lite större gömmor. Dessutom finns en imponerande dokumentation med pdf filer som beskriver varje sträcka och varje burk! Får man problem har man alltid tillgång till extra information och en bild på platsen där burken är gömd!

Power Trail jakt per bil har jag varit med om flera gånger, sådana blir man snart ganska trött på. Betydligt roligare är när man vandrar och letar burk,  då får man motion och frisk luft samtidigt som många burkar plockas. Det förutsätter dock att det är en trevlig vandringsled, en av sträckorna på CSJ var en vandringsled som gick utmed en tungt trafikerad väg – det var mindre kul.

Min inställning till dessa långa trails är blandad. Bäst är det om de är utmed vandringsleder, men ibland blir jag oroad över att de kan ta över hela landskap. Å andra sidan, dåligt utformade trails brukar snart självdö och försvinna.

Den främsta behållningen av att åka på en Power Trail är att man genomför resan med några andra jägare och har kul tillsammans.

Runt om i Sverige finns många övergivna platser. Byggnader som förr varit krigsbunkrar, fabriker eller till och med hela bostadsområden, och som i dag är helt övergivna. Dessa är populära bland graffitimålare och äventyrslustna ungdomar, men naturligt även också geocachare.

Innan jag skriver mera vill jag dock genast klargöra två saker: att besöka sådana platser är farligt och görs på egen risk, och i vissa fall även olagligt beroende på vilken byggnad det är frågan om.

I samma veva som jag upptäckte geocaching, men egentligen helt oberoende av varandra, upptäcte jag Urban Exploration. Jag gick med i en grupp på nätet med folk som träffades för att utforska sådana platser. Vårt första – och i mitt fall enda i den gruppen – mål var byggnaderna kring Nya Varvet i Göteborg. De övriga fick dock förhinder och jag var ensam om att åka in till storstan. Så istället för att syssla med UE slutade det med att jag geocachade den dagen.

Inte långt senare dök dock cachen Identity: The Beginning upp utanför Kungsbacka. En tvåvåningsbyggnad som osar av historia. Kusligt kvällstid och cachen blev snabbt en personlig favorit som jag fortfarande besöker då och då tillsammans med nya människor varje gång. UE utförs nämligen bäst i grupp. Både roligare och säkrare.

The Mad Scientist är en av Göteborgs mest kända cacher, som tyvärr är arkiverad då byggnaden har rivits. Där var vi ett gäng som klättrade ner i källaren av en stor fabrik. Riktigt spännande! I dag finns istället en Lidlbutik på platsen. Tyvärr känner jag inte till några bra UE-cacher i andra delar av landet.

Här kommer några tips för dig som vill prova på Urban Exploration:

• Var medveten om vad du gör – UE kan vara både farligt och olagligt och du gör det på egen risk.
• Gå i grupp – Var alltid minst två, av säkerhetsmässiga orsaker.
• Läs hintar och beskrivningar – Är det någon typ av cache du verkligen ska läsa på om innan du letar efter den, då är det just UE-cacher. Du vill inte få för dig att klättra upp på ett skadat tak bara för att du inte läste att cachen finns i källaren.
• Ta med ficklampor - Utan ström och lite naturligt ljus är det oftast mörkt härinne. Ficklampa är ett måste, pannlampa en bra bonus. Tillägg av Blaufish: Att ta med enbart en lampa är värre än att inte ta med någon alls, då du tar dig djupare in och kan få problem på tillbakavägen om lampan går sönder.
• Trampa försiktigt – Glas, murbrock, osäkra golv. Varje kliv bör ske med eftertanke.

För den som vill läsa mera kan jag tipsa om två saker: UE-forumet 28dagarsenare.se, som även har ett underforum för geocaching, samt Jan Jörnmarks bok Övergivna platser. Den sistnämnda har även en hel del häftiga bilder på sin hemsida, både från Sverige och utlandet.

Bostadsområdet jag tänkte på i inledningen ligger för övrigt i Värmland, några mil norr om Karlstad. Jag är däremot inte hundra på exakt var. Någon som kan klargöra det för mig, och kanske länka till en cache i närheten? Det är en plats jag länge velat uppleva och utforska.

Tack till Sassa som ställde frågan om Urban Exploration. Har du en fråga? Hör av dig

Två cachare i England upptäcker en bunker och hittar en cache.

2009 besökte jag denna fabrik i Göteborg tillsammans med ett gänga andra cachare från trakten.

Cachen var The Mad Scientist och var länge ett populärt besök bland svenska UE-älskare.

Såhär ser platsen ut i dag.

Vi hade inte någon klar förställning om vad som väntade när vi letade oss fram mot stadens centrum för att hitta HQ. Det första mysteriet var faktiskt att begripa hur man betalade för parkeringen, det var en myst i sig själv! Men vi fick hjälp av två kvinnor, som visade sig vara geocachare, också på väg till HQ.

Väl inne hos Groundspeak fick vi ett varmt välkomnande av de anställda som berättade om kontoret och den stundande flytten till större lokaler.

Mer utrymme kunde nog behövas, inte minst med tanke på tillströmningen av geocachare till deras kontor. När vi var där var det besöksrekord vilket framgår på bilden ovan. Det var en internationell grupp, svenskar, danskar, finnar och en estländare som hittat dit. Det gladde uppenbarligen våra värdar. Dessutom kom Mon10bike ut från kontoret och vi fick tillfälle att tala en hel del med honom under vårt besök.

Skärmen där all världens loggar syns!

Intill den stora skattkistan, ja det är en skattkista, som är själva cachen, fanns det en skärm. Den visade ständigt de senaste loggarna runt om i världen. Det var kul att se den när den flyttade runt, helt plötsligt dök det till exempel upp en logg från Uppsala!

Tiden gick dock fort och efter mindre än en halvtimma var besöket över. Vi kunde mycket nöjda lämna kontoret och logga ännu en found på våra gps:er, denna gång med den extra kryddan av att få en ny icon.

Det är inte bara ett svenskt fenomen, det är internationellt!

Nu har man i Danmark startat kampanjen ”Den gode logning”. Ett intressant sätt att uppmuntra till lite bättre loggar och också förklara varför sådana är värdefulla för både ”jägare” och ”ägare”.

I begynnelsen av vår karriär i denna hobby (september 2009) var vi (E & B) här med vår bil-GPS men gav upp efter par timmars klättrande hit och dit. Strax efter försöket köpte vi en Oregon 300, men tänkte att denna fick vänta tills våren kom och vi lärt oss hantera den nya GPS:en. Men våren och sommaren kom utan ett nytt försök, inte förrän en lördag i början av september 2010 blev det ett nytt försök.

Solen sken när B & O kom hem från morgonens spinningpass. E övertalade O att följa med och göra ett försök. B stannade hemma med lilla A och lekte i trädgården. Även detta tillfälle gick åt pipan. E och O attackerade liksom förra gången uppifrån, genom ris och snår. De var nästan framme på platsen och skulle ta sig ner för en mindre slänt/brant när E kanade ohjälpligt ner.

Åkturen slutade inte bra, försöket att nå cachen fick avbrytas och man skyndade sig åter mot bilen. E hade fruktansvärt ont i höger hand och befarade det värsta. En snabb vända hem där B och O bytte plats och färden gick till akuten i Kungsbacka och sedan nästan direkt vidare till Varberg. Handleden var bruten… Det blev en lång väntan i Varberg innan hemresa. Ett par timmar försent äntrade vi kvällens 50-års kalas med E:s arm inpackad i gips.

På måndagsmorgonen blev det operation i Varberg, en lång läkningsperiod startade och inte förrän dagarna innan jul opererade de ut metallbitarna. Totalt  blev det nästan 4 månader utan att få röra handleden och det tog tid att träna upp rörligheten igen.

Så idag var det dags för ett nytt försök och strax efter kl 21 satte sig B och O bilen. E vill inte upp på detta berg igen utan väljer att stanna hemma hos A som sover. En dryg timme är berget besegrat, O har plockat fram cachen och signaturen i loggen är på plats. Detta blev vår #500 cache.

Mats ”larmat” Larsnäs, som var med och ledde gruppen, stod bakom projektet. Jag har skrivit om honom flera gånger tidigare och bland annat föreläst om GPS i skolan och ”turismcaching” tillsammans med honom. Mats hade i det här fallet fått uppgiften att ta med den här förskoleklassen – Prästgårdsängens förskola i Fjärås – ut i skogen för att barnen (3,5-5 år gamla) skulle få prova på skattjakt när den är som bäst. Från Region Halland och Kungsbacka kommun hade han fått med sig tre GPS:er, ett par Iphones och Ipads. Barnen sprang runt med de mer stöttåliga GPS:erna och lärarna hade varsin Ipad.

När jag mötte upp gruppen var Mats mitt uppe i en liveintervju med radiokillen. Killen hade en stor sändare på ryggen och en mikrofon i handen. När barnen plötsligt sprang iväg i pilens riktning blev det bråttom för radiokillen att följa efter. Plötsligt blev jakten på skatten intensiv och barnen var överlyckliga när de såg burken. ”Jag har hittat skatten!”

Just den cachen var den sista de tog för dagen och den enda jag hann se. Tidigare hade de tagit ytterligare en ”vanlig” cache och innan det hade de gått min nypublicerade barnskattjakt: mysteryn Familjeskattjakt på Tjolöholm.

Just den cachen är särskilt gjord för familjer och barngrupper och passade perfekt in i det här sammanhanget. Mysteryn består av flera steg där barnen måste lösa uppgifter för att få fram slutkoordinaterna till den riktiga skatten. Allt från att räkna trappsteg till att hitta varifrån en specifik bild är tagen. Cachen har dessutom två slingor: en lite kortare, barnvagnsvänlig slinga med lättare uppgifter för de minsta barnen, och en lite längre och klurigare för de äldre. Det de har gemensamt är att man får uppleva Tjolöholms fantastiska naturområden.

Projektet med förskolebarnen var ett led i Region Hallands och Coast Alives satsning på att få ut folk i naturen. Broschyren som jag skrev och bloggade om för ett tag sedan är även den ett led i detta, och innehåller en flik om just GPS i skolan.

Klicka dig vidare:

• Sveriges radios livesändning från skattjakten med Prästgårdsängens förskola.
• Mats Larsnäs blogginlägg om dagen.
• Region Hallands broschyr om geocaching och GPS i skolan.
• Cachen Familjeskattjakt på Tjolöholm.

Platsen är det lilla samhället Jorvas i Finland, några mil väster om Helsingfors. Området hörde förr till Ryssland och gavs av Finland till ryssarna för att skapa fred. Därför fanns här en rysk militärbas i många år innan området lämnades tillbaka till Finland och de gamla invånarna, som blivit utslängda, tilläts att flytta tillbaka.

Att placera ut cachen på den tidpunkt som jag gjorde det, bara någon månad eller två innan jag flyttade från landet till Sverige, var kanske lite oansvarligt. Det var ingen semestercache, men samtidigt visste jag ju att jag skulle där ifrån.

Å andra sidan har den överlevt dessa tre år. En före detta flickvän har delvis hjälpt till med underhåll, men även hon lämnade landet och cachen har stått ganska mycket på egna ben.

Och nu är det alltså dags. Vila i frid, Jorvas Square Tower. (Vilket utomordentligt fånigt namn).

Var du på eventet? Mejla gärna några bilder eller skriv en text om eventet och skicka den till geobloggen@gmail.com, så slänger jag upp materialet här på hemsidan

Started my tour at the backstage entrace to Liseberg and the securityguard that was making sure no kids came in the wrong way when NRJ in the Park was there talked some with me and so did 2 other Lisebergstaff. I set out on my journey only to realize I for got to close the drain plugs in the kayak so quick up on land again to emtpy some water.

Okey back in the water loads of people waved and took pictures fun and all got the cache the pen was broken I forgot mine but managed to write anyway.

Continued throu Liseberg and reached the waterfall was just gonna turn around when I saw something… A switch Labeled ”Waterfall shutdown, last aprox 90sek” Coool I flip the switch and yes waterfall stops after awhile I go throu and quickly locates similar switch on the otherside, phew!

Went all the way throu Liseberg and then back again and realize that the waterfall is still turned off… Did I break the waterfall :S seams that way anyway  I paddle all the way back to were I started but since the weather was great I paddled all the way to lilla bommen in total 5856 meters trip. Thanks for this cache and an awesome evening!

- falkex

Antalet gömda cacher i statistiken påverkas tydligen inte av att man arkiverar. Därför står jag kvar på 75 stycken. Tur det, annars hade jag varit ett steg längre från mitt mål på 100 utlagda burkar.